Att handskas med lymfödem

Har du lymfödem, eller är du orolig att du kanske ska utveckla det?  Lymfödem kan utvecklas omedelbart efter en bröstcancerbehandling, men ibland uppträder inte symtomen förrän månader eller till och med år senare. Vi går igenom hur kirurger, specialister och stödföreningar hjälper kvinnor att hantera tillståndet.

Om du har genomgått bröstcancerkirurgi eller en strålbehandling kan du som följd ha utvecklat lymfödem. Om så är fallet är du inte ensam: lymfödem drabbar en av fem kvinnor som har genomgått behandling för bröstcancer. Trots denna höga statistik verkar det dock som om vårdpersonal inte konsekvent ger information om tillståndet. Detta kan bero på att vårdteamets fokus ligger på att bota patientens bröstcancer – en livshotande sjukdom – och vissa ser lymfödem som en relativt mild potentiell biverkning. Oavsett vad skälet är blir många kvinnor som är ovetande om riskerna och orsakerna förståeligt nog rädda och förvirrade när de först upplever symptomen.

Stanna i flödet

Lymfsystemet är ett av kroppens naturliga försvar mot infektioner. Lymfvätskan tar bort bakterier och skräp från våra vävnader och leder dessa via ett finmaskigt nät av kärl till våra lymfkörtlar där de rensas ut.

Om systemet är skadat kan de lymfatiska kanalerna blockeras vilket leder till att vätska samlas i lemmarna och orsakar svullnader. Detta obehagliga tillstånd är känt som sekundärt lymfödem (i motsats till primärt lymfödem som orsakas av en genetisk sjukdom).

Sekundärt lymfödem är ofta ett resultat av bröstcancerbehandling på grund av de skador som orsakats antingen av operation eller strålbehandling. De första symptomen inkluderat en känsla av tyngd, vanligen i armen, en stramhet i huden och svullnad av det drabbade området.

Tyvärr finns det inget du kan göra i förebyggande syfte mot lymfödem om du ska genomgå en behandling mot bröstcancer. Dock hävdar lymfterapeut Michael Villemin med eftertryck att alla kvinnor bör upplysas om riskerna av sin konsulterande läkare innan behandlingen påbörjas.

”Resultaten är mycket bättre om behandlingen av tillståndet börjar i ett tidigt skede”, säger han. ”Och ändå går ofta en kvinna till sitt vårdteam med upplevt obehag och blir tillsagd att de inte kan hjälpa henne. Det är först då hon kan börja leta efter information och hjälp från andra platser.”

Tillsammans med 200 andra registrerade lymfterapeuter i Storbritannien använder Michael en speciell typ av massage som kallas manuellt lymfdränage eller MLD. Denna behandling i kombination med bandagering och tillsammans med enkla dagliga övningar kan dramatiskt minska symptomen för lymfödem och göra tillståndet hanterbart. MLD utvecklades under 1930-talet, och det finns flera olika typer av MLD-tekniker, inklusive Vodder, Leduc, Földi och Casley-Smith. Det är viktigt att hitta en välutbildad och kvalificerad terapeut.

Självhjälp

Om du har lymfödem och oavsett om du behandlas på ditt lokala sjukhus eller får hjälp av en MLD-specialist finns det ett par bra självhjälpsåtgärder..

Du kan också prova SLD – vilket betyder simpelt lymfatiskt dränage – en form av MLD som kan läras ut till patienter för att de ska kunna hålla tillståndet under kontroll när volymen väl har minskats av MLD och bandagering. Det hjälper också att du ser till att ha på dig din kompressionsstrumpa om du har någon och ser till att du skyddar den drabbade kroppsdelen.

Oavsett om du har lymfödem eller inte rekommenderar Michael att du äter en balanserad diet och dricker mycket vatten för att spola ut och eliminera gifter. Regelbunden träning hjälper också att stimulera lymfflödet. ”Att hoppa på en minitrampolin ett par gånger i veckan är toppen”, säger han. ”När du hoppar på trampolinen spänner du dina muskler, höjer din puls och det är en mjukare landning än att hoppa upp och ner på golvet.” (Läs mer på sidan 21.)

Om du har någon svullnad eller smärta ska du självklart konsultera ditt vårdteam innan du påbörjar något träningsprogram.

Kan ytterligare operationer hjälpa?

Banbrytande specialister över hela världen arbetar hårt för att kunna ge personer drabbade av lymfödem kirurgiska lösningar. Bland annat lymfkörtelstransplantation där friska lymfkörtlar flyttas från en ”donatorområdet” i kroppen till det skadade området för att försöka få igång ett hälsosamt lymfflöde. En annan metod involverar "supermikrokirurgi" där kärl som är smalare än ett hårstrå fogas samman under ett kirurgiskt mikroskop.

Dessa processer är inte allmänt praktiserade  och ingen av dem innebär att man blir fullständigt botad, men ny utveckling sker kontinuerligt och det finns en växande samling av drabbade personer, specialister och kirurger som förespråkar ökad medvetenhet om lymfödem och bättre behandlingsalternativ.

Referenser:

Professional Association of Manual Lymphatic Drainage practitioners, www.mld.org.U.K.

Michael Villemin, MLD-utövare, http://www.santeaunaturel.co.uk/

Lymphedema Support Network, www.lymphedema.org

Oxford Lymphedema Practice, www.olp.surgery

HealthUnlocked, www.healthunlocked.com