Det är inte bara kvinnor som genomgått en bröstcanceroperation som kan ha nytta av silikoninlägg.
Rebecca Butcher som är 20 år har Polands syndrom och använder Amoenas inlägg. Vi är glada att hon vill dela med sig av sin historia och sitt mod.
Jag förstod att jag var “annorlunda” när jag gick i high school. Jag såg att mina klasskamrater fick bröst och köpte snygga bikinis och behåar, men bara ett av mina bröst hade börjat växa. Jag trodde länge att det var så för alla, att ett bröst i taget började växa i puberteten.
Detta berodde främst på att min doktor alltid sa ”Oroa dig inte, du har inte växt färdigt än” även fast mitt ena bröst var helt utvecklat.
Så jag väntade och väntade, hoppades någonstans att jag en dag skulle vakna med “normal” bröst, men det hände ju så klart aldrig.
Efter flera år av funderande bestämde jag mig till slut för att nu får det vara nog. Jag sökte på nätet på ”1 bröst”. Det är inget jag rekommenderar andra att göra ifall man inte förväntar sig en massa märkliga bilder. Efter en massa sökande kom jag fram till att det rörde sig om Polands Syndrom.
Jag tittade på medicinska bilder och läste berättelser skrivna av andra kvinnor med deformitet och upptäckte att de såg ut som jag (i alla fall över bysten).
Jag berättade om detta för flera läkare, de flesta hade aldrig hört talas om denna åkomma.
De gjorde sina egna efterforskningar och kom fram till att det var detta jag led av. Så efter många läkarbesök där jag fått visa upp mina bröst, eller snarare mitt bröst fick jag till slut en remiss till en Bröstmottagning på sjukhuset. Det var där jag fick veta om Amoena.
Jag hade blivit rätt så van vid de lätt chockade utropen från varje ny doktor när jag tog av mig på överkroppen.
Ingen av dem gav uttryck för att de var oroliga att det var något mer allvarligt, och jag litade på dem (de är ju i alla fall proffs!)
Lösning: Att bära en av Amoenas Delproteser vid Polands Syndrom
Det sas att en ”postoperativ behå” (såna som kvinnor som haft bröstcancer bär) skulle vara det bästa för mig.
Bröstläkaren mätte mig och gav mig vad han kallade ett ”bröstinlägg” från Amoena. Inlägget såg ut som ett riktigt bröst, både till form och färg och gick att få i olika storlekar.
Jag kan ju tillägga att dessa läkare försökte förmå mig att göra en bröstförstoring men jag avböjde artigt. Den största anledningen till det är att detta är ju jag; jag är född så här. Det är inget som gjort mig sjuk så jag behövde inte botas. Mitt problem var att jag inte kunde hitta välsittande badkläder och underkläder – och hantera andra människors åsikter.
Att vara tonåring kan vara svårt nog, även om man ser “normal” ut enligt normen som förmedlas i media. Det är inte enkelt att byta om inför 30 andra tjejer med mer eller mindre perfekta bröst, att bli tillsagd av underklädesspecialisten på varuhuset att ”Du är ju alldeles för ung för att bära en protesbehå” med ett dömande ansiktsuttryck. Som sagt, det är inte lätt. Men, med inlägget från Amoena så blev mitt liv mycket enklare. Jag menar MYCKET enklare!
Hon använder Amoenas sortiment nu – snygga underkläder och toppar
Nu kan jag ha vanliga behåar, tajta toppar, bikinis och ingen kan se att det saknas ett bröst på ena sidan. När jag säger att jag bara har ett bröst så menar jag inte att jag har ett bröst mitt fram. Jag har bröstvårta på båda sidor och mitt normalstora bröst sitter på rätt ställe, det är bara det att den andra sidan inte utvecklats i storlek.
Jag kanske även ska nämna att Polands syndrom kan drabba händer och fötter, men för mig hard et som tur är bara satt sig på brösten, som ju faktiskt går att gömma.
Precis som alla andra unga tjejer vill vi som har Polands syndrome självklart också känna oss sexiga och visa lite mer hud ibland. Tja, det är då det blir lite mer komplicerat.
Det visade sig att min doktor hade rätt och mitt “normal” bröst hade inte vuxit färdigt så jag fick gå tillbaka till sjukhuset och göra en ny utprovning flera gånger för att få ett större inlägg.
Leva full tut med Polands syndrome och bröstprotes
Jag fyllde 18, gick ut collage och såg att mitt instagramkonto fick mer och mer uppmärksamhet. Jag misstänkte att någon inom kort skulle upptäcka min oliksidighet och det faktum att jag alltid bar kläder som gick högt i halsen och att frågor skulle komma att ställas.
Så jag tänkte att jag skulle skriva om Polands syndrome i hopp om att andra unga kvinnor, som av olika anledningar inte var nöjda med sina kroppar, kunde ta till sig att man inte måste se ut som alla photoshoppade modeller man ser i tidningar.
Till min stora förvåning blev jag överöst med likes och uppmuntrande kommentarer. Jag fick också kontakt med flera andra kvinnor genom
#polandsyndrome, som varit med om samma sak som jag. Även några mer kända personer hörde av sig (jag avslöjar inga namn).
Detta gav mig självförtroende att köpa en ny baddräkt även om mitt problem var synligt för alla.
Trots mitt nya självförtroende så blev det problem. Mitt större bröst letade sig ut ur baddräkten varje gång jag böjde mig framåt. Jag tänkte att det måste ju finnas bättre lösningar.
Jag kom ihåg namnet Amoena och sökte på nätet och på deras hemsida hittade jag massor med snygga underkläder och badkläder. Jag trodde att de bara var för bröstcanceropererade kvinnor, men jag hade 100% fel! Deras produkter med fickor var ju perfekta för mig, stadiga, tillverkade i sköna material och ger mig en möjlighet att leva normalt utan att behöva oroa mig för att mina bröst ramlar ut.
För mig var det livsavgörande när jag hittade Amoena. Jag är också tacksam mot sjukvårdspersonalen som gav mig inlägget vilket också gjorde att jag kom fick upp ögonen för Amoenas produkter.
Eftersom jag vet att deras märke kan göra stor skillnad för andra unga och oroliga tjejer i min sits så supporter jag och rekommenderar Amoena till alla! Även kvinnor med två lika stora bröst kan ha deras snygga och bekväma underkläder och badkläder . En extra bonus är att min favoritbikinimodell ingår i en kollektion som stöttar välgörenhet som Future Dreams foundation. Några av dessa badkläder är designade av Melissa Odabash själv!
Eftersom min kropp kommer att fortsätta förändras resten av livet så vänder jag mig även fortsättningsvis till Amoena för att få stöd (bokstavligt talat).
Växande tonåringar ska kunna känna sig nöjda och bekväma med sina kroppar och kunna hitta sitt ”normala” – det är därför jag valde Amoena.
