Är grönt det nya rosa?

Det går sällan en dag utan en rubrik om något som antingen orsakar eller förebygger cancer. Vi har tittat på en del av forskningen bakom sensations-rubrikerna för att se om det finns verkliga bevis för att livsstils- och miljöfaktorer ökar risken och huruvida betydande livsstilsförändringar faktiskt har betydelse.

När kvinnor har tagit sig igenom en tuff bröstcancerbehandling är det förståeligt att många är fast beslutna att göra allt för att undvika att cancern kommer tillbaka. Dessutom göra allt “rätt” för att förebygga andra sjukdomar. Problemet är att veta hur.. 

Det är lätt att känna sig överväldigad av motsägelsefulla rapporter och skräckhistorier. “Gröna vågen” rörelsen har gjort klart för oss att vår västerländska livsstil har blivit allt mer onaturlig. Det finns många potentiella risker; i maten vi äter och i hygienprodukter t.ex. makeup, schampo och krämer. Vi har inte ifrågasatt dessa produkter i någon större omfattning i samband med vår hälsa – men det kanske vi borde göra...

Kan det å andra sidan vara så att informationsflödet via media och inte minst internet har fått oss att göra en höna av en fjäder? Alla som exponeras för DNA-muterande påverkan får inte cancer. Så hur får vi perspektiv på rubrikernas budskap? Hur ska vi prioritera om vi vill minska risken för cancer? Hur kan vi fokusera på de verkliga “skurkarna” och förstå vad som är sanning bakom kvällstidningarnas skrämselartiklar?

DNA mutationer 

Den amerikanske experten doktor Greg Orloff utvecklade en prisbelönt webbsida, CancerQuest.org, sedan hans fru fick diagnosen bröstcancer 1998. På webbsidan kan man läsa “...kort sagt är cancer resultatet av ohämmad celldelning. Cancercellerna delas när de inte ska delas, de slutar inte delas när de ska och de dör inte när de ska. I de värsta fallen lämnar cancercellerna området där de uppstod och rör sig mot andra delar av kroppen.”

De uppstod och rör sig mot andra delar av kroppen.” Det verkar som om svaret på varför cancercellerna uppför sig som de gör ligger i deras gener. I cancerceller orsakar förändringar (mutationer) i nyckelgener att cellerna uppför sig onormalt. Eftersom det finns många orsaker till mutationer finns det lika många potentiella orsaker till att cancer uppstår:

• Överexponering av vissa mineraler och kemikalier i miljön, inklusive asbest, giftigt avfall samt solens strålar.
• Intag av för mycket fett och alkohol.
• Livsstilsfaktorer såsom rökning och för lite motion.

Grundläggande fakta om livsstil

Vissa slutsatser om hur cancer kan förebyggas börjar diskuteras. Det finns allt fler tecken på att livsstilen spelar en viss roll. I december 2011 publicerade Cancer Research UK resultaten av den mest omfattande studien som hittills har gjorts om vilken effekt livsstilen har när det gäller cancer. Studien visar att 45 procent av alla cancerfall hos män och 40 procent av alla cancerfall hos kvinnor kan förebyggas. Denna häpnadsväckande siffra gäller för alla sorters cancer .

Cancer Research UK uppskattade att tobaksrökning, faktorer i dieten, alkoholkonsumtion och kroppsvikten låg bakom 34 procent av cancerfallen i Storbritannien 2010. Visserligen finns det i många fall flera orsaker till att cancer uppstår, men doktor Harpal Kumar, som är verkställande direktör för Cancer Research UK, säger: “Att leva hälsosamt är ingen garanti för att en person inte drabbas av cancer, men studien visar att en sund livsstil verkligen kan vända oddsen till din fördel. Vi vet att cancerrisken kan påverkas av sjukdomar inom familjen och åldrandet i sig, men dessa siffror visar att vi kan göra mycket för att minska risken att bli sjuka.”

Precis som all statistisk måste dessa slutsatser sättas i perspektiv när det gäller bröstcancer, då de främsta riskfaktorerna för att drabbas av bröstcancer är att vara kvinna och över 50 år. Dock är det omöjligt att ignorera slutsatserna i undersökningen.

Kostens betydelse

Vetenskapsmännen förutspår att om dagens trender för övervikt fortsätter kan det leda till omkring 500 000 fler cancerfall i USA fram till 2030. Det finns ingen anledning att ifrågasätta den medicinska världens enträgna påståenden om att en hälsosam kost är vårt första försvar och de allmänna rekommendationerna börjarbli en välbekant ramsa:

• Ersätt animaliska fetter med fleromättade fetter (finns i många vegetabiliska oljor) och enkelomättade fetter (t.ex. olivolja).
• Få i dig mer isoflavoner (finns i ärtor och bönor) och lignaner (finns i grönsaker, frukt, spannmål, te och kaffe).
• Ät mer fibrer från vetekli, flingor, bönor, frukt och grönsaker.
• Se till att din kost innehåller tillräckligt mycket kalcium – från mjölk, ost och fil, gröna grönsaker, nötter, bröd och fisk.
• Ät mat som innehåller mycket karotenoider (kemikalier som kroppen använder för att tillverka vitamin A), t.ex. morötter, spenat, kål och tomater.

ALKOHOLMEDVETEN
Forskning har visat att alkohol är en betydande riskfaktor för bröstcancer. Enligt Cancer Research UK har två stora kombinerade genomgångar av de publicerade bevisen samt undersökningen UK Million Women Study visat en ökad bröstcancerrisk på ungefär sju till tolv procent för varje extra enhet alkohol som konsumeras varje dag. (En enhet är en öl, ett litet glas vin eller 4 cl sprit.) För att vara på den säkra sidan bör kvinnor inte dricka mer än 14 enheter alkohol per vecka. Experter rekommenderar också att man har minst två alkoholfria dagar i veckan och menar att det är viktigt att man inte konsumerar alkohol varje dag.

Vi vet också att var någonstans i livet en kvinna befinner sig är en faktor. Bröstcancer efter klimakteriet är vanligare om kvinnan är överviktig eftersom det finns höga halter östrogen i kroppsfettet. Det är dock inte fallet för kvinnor som inte har kommit in i klimakteriet eftersom man tror att överviktiga kvinnor producerar färre ägg än sina smala medsystrar och därmed är exponerade för lägre halter östrogen. I båda fallen är det ändå bäst att upprätthålla en hälsosam vikt även om det är svårt.

Livsstil och miljö möts

Måste en hälsosam kost vara alltigenom naturlig med t.ex. kravmärkta livsmedel för att ge bästa tänkbara skydd mot cancer? Det är svårt att säga. Eftersom kravmärkningen ser olika ut i olika länder är det svårt att dra några slutsatser med hjälp av definitionen. Ibland beskylls livsmedel och livsmedeltillsatser för att vara en direkt orsak till att cancer uppstår. Dessa kallas för cancerframkallande ämnen och kan inkludera:

• Tillväxthormoner och antibiotika inom djuruppfödning.
• Bekämpningsmedel och ogräsmedel inom växtodling.
• Bisfenol A (BPA) i vissa typer av för-packningar.

Andra forskare tvivlar på att så är fallet och menar att även om livsmedel innehåller ett ämne som kan orsaka cancer så förekommer det i en sådan liten mängd att det inte skadar oss. Enligt American Cancer Societys (ACS) riktlinjer om näringsintag kanske dessa tillsatser och sammansättningar inte är en direkt orsak till att cancer uppstår, men de kan påverka cancerrisken på andra sätt, t.ex. genom att agera som hormonlika ämnen i kroppen. På deras webbsida kan man läsa att “ifall kravmärkta livsmedel minskar risken att drabbas av cancer är i det stora hela okänt.”

Obehandlade råvaror och kravmärkta livsmedel innehåller dock vanligen mer näring och det är mindre troligt att de innehåller konstgjorda och oavsiktliga ingredienser.

Marie Spano, expert på näringskommunikation och medlem av American Dietetic Association, håller med. “Hittills har forskningen inte gett ett entydigt svar på ifall bekämpningsmedel orsakar cancer eller om en kravmärkt kost förebygger cancer” bekräftar hon. “Men för många faller det sig naturligt att välja kravmärkta livsmedel efter en cancerdiagnos eller under tillfrisknandet och det kan knappast skada. Hjälper det? Jag tror inte att vi har svaret på denna fråga ännu.”

Spano rekommenderar några överväganden för alla som vill göra förändringar av sin kost: ”ät mer frukt och grönt, minska intaget av rött kött och förpackat påläggskött, skär bort alla brända bitar, tillaga mat länge på låg temperatur istället för snabbt på hög temperatur”.

Vad gäller för kemikalier på huden?

Parabener är ett syntetiskt konserveringsmedel som finns i många livsmedel och kosmetiska produkter. De är en av medias “favoritbovar” på kemikaliefronten och de har befunnits ha en östrogenhärmande effekt, även om det är på en mycket lägre nivå än mängden östrogen som produceras naturligt i kroppen.

Vid datumet för publiceringen fanns inga definitiva bevis som stöder sambandet mellan parabener och bröstcancer och faktum är att flera grupper har uttalat sig för att försöka dämpa konsumenternas oro. Sense about Science – en brittisk välgörenhetsorganisation som hjälper människor att få rätsida på vetenskapliga och medicinska påståenden i den allmänna diskussionen – släppte ett pressmeddelande i januari 2012 där man kunde läsa att det inte finns några bevis för att parabener ökar risken att drabbas av bröstcancer.

Ofta görs kopplingar mellan cancer och kemikalier i deodoranter och antiperspiranter, men även dessa förnekas av cancerorganisationer. Breakthrough Breast Cancers publikation med namnet Fakta: deodoranter och antiperspiranter, fastslår nu återigen att det inte finns några tillförlitliga bevis som pekar på att användningen av dessa hygienprodukter ökar cancerrisken.

Icke desto mindre har kosmetikabranschen på senare år börjat omformulera sina produkter och nu kan kvinnor välja många helt naturliga produkter. I slutändan är det mycket bra, säger Alison Raffaele, grundare och verkställande direktör för New Yorkbaserade Alison Raffaele Cosmetics.

2007 inledde Raffaeles företag en genomgång av sina produkter efter att noggrant ha följt debatten om parabener. Hon och henne team bestämde att följande ingredienser enkelt kunde bytas ut mot andra, lika effektiva men mindre farliga:

• Parabener. Endokrinstörande ämnen; de parabener som används kommersiellt är syntetiska även om de kan vara identiska med dem som finns i naturen.
• Talk. “I pressad form är det inget problem,”säger Raffaele, “men i lös form föreligger risker vid andning. Talk bryts inte ner i kroppen.
• Syntetiska dofter.
• Mineralolja och vaselin. Biprodukter av petroleum och stor exponering av finfördelad mineralolja (vanligen i industrimiljöer) har visat sig orsaka ökad risk att utveckla vissa cancerformer.
• Propylenglykol. I 100 % koncentrerad form används propylenglykol som frostskyddsvätska. I skönhetsprodukter används den inte i så hög koncentration men ämnet är ändå potentiellt irriterande för huden.

Lägga om kost

Idag finns det ingen vetenskaplig forskning som tyder på att det föreligger en ökad cancerrisk på grund av kemikalier i vår mat eller i hälso- och skönhetsprodukter. Många är dock ändå övertygade om att det är en bra idé att minska påfyllningen av kemikalier till kroppen.

Fem saker som du kan förändra NU!
1 Sluta röka! Du vet att det är det enda rätta. Sök råd och stöd om du har svårt att komma igång.
2 Ät färsk mat! Undvik halvfabrikat, vitt bröd, sötade drycker, pommes frites, bakverk och kakor. Välj nötter och torkad frukt när du känner dig sugen. Kom ihåg att äta fem portioner frukt och grönsaker varje dag. Få i dig mycket fibrer och fokusera på magert protein såsom fisk och kyckling.
3 Sitt inte still! Var lite mer aktiv i vardagen. Ta en 20 minuters promenad på lunchrasten, ta cykeln istället för bilen, simma. Gör det ensam eller tillsammans med vänner.
4 Dra ner på alkoholen! Försök att begränsa ditt alkoholintag till bara några få enheter då och då och undvik att dricka alkohol varje dag.
5 Vila ordentligt! Skapa ett sömnschema och håll dig till det (även på helgerna) så att du får rekommenderade sju till nio timmar per natt. Det hjälper dig att hålla vikten nere, humöret och koncentrationen uppe – och det är ett ganska enkelt och helt naturligt sätt att förbättra ditt allmänna hälsotillstånd.

Amoena Life har pratat med flera kvinnor som har gjort sina egna val och gjort vissa livsstilsförändringar som passar deras egna värderingar och lindrar deras personliga oro. 

Sandi tror att effekten av de förändringar hon har gjort, som att sluta med halvfabrikat och använda kravmärkta hudvårdssprodukter, har mer att göra med att lugna sig själv än att förändringarna verkligen har påtagliga fördelar. “Vi vet inte hur farliga dessa saker kan vara men även om det inte går att undvika allt kan man i alla fall göra något,” säger hon. “För sin egen skull, för miljön och för framtida generationer är det viktigt att tänka på att förändra den kemiska världen och att leva mer naturligt.”

Näringsexperten Susannah Oliviers bok, The Breast Cancer Prevention and Recovery Diet, har varit mycket populär sedan den publicerades 2001. Efter att ha läst den har Mary Jennings skurit ner på sitt intag av mejeriprodukter, salt och socker och försöker att följa Susannahs rekommendationer. Mary känner att hon nu har mer energi och har kunnat hålla vikten. “Även om jag har varit vegetarian och ätit ganska hälsosamt i många år har jag märkt att jag mår fantastiskt bra, inifrån och ut, genom att utesluta mejeriprodukter och vissa veteprodukter samt att äta mindre och mer regelbundna måltider!”

Många av kvinnorna vi pratade med om livsstilsförändringar var övertygade om att de mår bättre och håller sig i bättre form genom att äta mer färsk frukt och färska grönsaker, skära ner på mättade fetter och charkuteriprodukter. Och även om det inte har bevisats vetenskapligt att vissa av de livsmedel som kvinnorna har uteslutit ur sin kost inte orsakar cancer är de skyddande egenskaper som en hälsosammare kost och en sund vikt går helt i linje med de senaste riktlinjerna som har publicerats av Cancer Research UK.

Sammanfattningsvis kan man säga att grönt kanske är det nya rosa. Man kan göra sitt bästa för att försöka förstå de risker och försiktighetsåtgärder som associeras med vissa livsstilsval och bestämma sig för vilka steg man själv vill ta. “Det är som att försöka undvika en bilolycka,” sammanfattar doktor Orloff. “Man kan begränsa riskerna genom att använda säkerhetsbälte, inte ge sig ut sent på natten, inte köra onykter och att inte köra och samtidigt prata i mobiltelefonen. Men inget av detta är någon garanti för att du inte ska råka ut för en bilolycka. Detsamma gäller för cancer.